Finaste ponnybus

Ponnytävling idag då, det blir ju sådant ibland. Mina stjärnor startade två klasser varav de precis som förra gången vann den ena, på exakt samma poäng som senast till på köpet. Domaren var överväldigad och jag lika stolt som vanligt. Det enda negativa var att jag frös hemskt mycket, trots ungefär femtio lager kläder och en sol som värmde ganska skönt. Dessutom tycker jag att folk som måste slå och sparka fram sina hästar kan stanna hemma, eller i alla fall sluta bråka med domaren när de blir tillsagda. Historian bakom kvittar, det är vad du gör där och då som gäller och på en tävlingsplats (utanför också visserligen, men då är det ingen som ser dig) gäller vissa regler. Idioter. Hoppas att ni skäms för det gjorde jag, å era vägnar. Här har ni i alla fall en häst som är nöjd med livet, och har jättelånga öron.

Vill även passa på att förvarna mina vänner; om ni får oförståeliga sms eller skumma telefonsamtal så är det antagligen bara jag som håller på att lära mig hur det här med touchscreen fungerar. Ingen fara på taket alltså. Filip kan intyga.