2010-11-15

Vid ett nedbränt stadshotell

Är tillbaka i eskilstuna nu, lite hastigt och lustigt sådär. Hade egentligen tänkt att stanna till imorgon, men varken bussar eller tåg gick riktigt som beräknat. Vintertid är ganska sämst. Saknar redan mitt hjärta och räknar dagarna tills han kommer hit, för jag får aldrig nog och det är antagligen den härligaste känslan som finns.


En plats i solen gick på repeat under hela resan, fantastiskt bra åka-tåg-musik. Speciellt när man är lite mulen. Och kanske har det aldrig varit lika passande som nu. En gång var du min stad, nu finns inget av mig kvar.



För det är så. När tåget äntligen stannar vid rätt station så är det helt utan lättnad från min sida, och jag kliver ut i kylan med en känsla av att resan inte är över. Rotlös och rastlös. Förlåt eskilstuna, men vi gör helt klart bäst på distans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar