2014-03-04

Kära Cissi Wallin

Kära Cissi Wallin, du och jag slåss för samma sak. Att våga prata om psykisk ohälsa. Det är både en svår och viktig kamp, för oss och många fler. Jag blir dock väldigt illa berörd när jag läser din senaste krönika (ni hittar den här) om att självömkan vore ett problem bland de som lider av psykisk ohälsa.

Jag tror att det är en vanlig missuppfattning bland gemene man, att när någon talar om sin psykiska ohälsa handlar det om att tycka synd om sig själv. Som sagt, en vanlig missuppfattning. När jag talar om min psykiska ohälsa handlar det om att synliggöra ett lidande. Att föra en kamp för ökad förståelse. Skapa en medvetenhet. Väcka debatt. Att få folk att tänka om. När jag talar om min psykiska ohälsa väljer jag att inte linda in det. Romantisera eller förminska. Jag talar om min verklighet och det helvete psykisk ohälsa ofta medför i ett fyrkantigt samhälle.

Självklart tycker jag synd om mig själv ibland, precis som vilken så kallad vanlig människa som helst. Alla har vi mindre bra dagar. Dagar då allt bara är kasst och trist och tråkigt. Så måste det få vara. Livet måste få vara skit och vi måste få klaga. Även vi som har sumogubbar i hjärnan. Det är väl sådant en har vänner till? De tycker lika mycket om mig när jag är bitter som när jag är helt fantastisk.

Själv omger jag mig gärna med personer som liksom jag inte alltid haft det så lätt i livet. De är ofta mer förstående och goda lyssnare med ett öppet sinne för att allt inte är enligt normen. De är tillåtande utan att klappa på huvudet. Förlåtande när jag inte riktigt orkar. Har en kämparglöd som lyfter mig de dagar jag inte når helt över ytan. Dessa människor inspirerar och får mig att aldrig tappa hoppet om att det en dag blir bättre.

Jag blir därför väldigt illa berörd av din krönika. Vi för en livsviktig kamp. För mig, för dig, för oss och alla de som inte klarar av det själva. Att förminska våra berättelser på det sättet du gör, att skuldbelägga de som faktiskt vågar öppna upp sitt innersta, med att påstå att det skulle handla om självömkan befäster redan utbredda fördomar. Cementerar ett redan befintligt stigma. Skapar förödande konsekvenser.

(För visst är det en skön tanke att alla skulle förstå hur vi känner, men för den som testat på att leva i en värld där psykisk ohälsa är nästintill osynliggjord är varje dag en kamp för att inte bara överleva utan att också kunna nå sina högsta drömmar i livet.)

Och till er det berör, fortsätt prata. Sluta aldrig att berätta er historia. Ni är livsviktiga. För oss alla.

9 kommentarer:

  1. Så himla bra skrivet!

    SvaraRadera
  2. Jag skrev en kommentar. Hon är så korkad. Det är åsikter som hennes, att psykfall tycker synd om sig själva, som orsakar stigmat. Och ärligt talat, vad vet hon där uppe som hon sitter?

    SvaraRadera
  3. Vännen, du skriver så oerhört bra och det är väldigt viktigt att göra.
    Dock blir jag irriterad på alla kommentarer du fått,
    Hon är inte "korkad". Hon har bara inte öppnat sitt synsätt, därför är det sådan tur att hjältar som du finns.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gulligt att du blir irriterad. Jag blir också irriterad ibland.
      Jag anser att hon är korkad.
      Hennes ovanifrånperspektiv är äckligt, och det är inte sådant som försvinner genom att nån öppnar sitt synsätt. Hon hittar på nån sorts pandemi av självömkande som inte existerar, hon tror sig representera psykiskt sjuka som om den där "fjärdedelen" skulle vara homogen och likadan som hon, hon påstår att psykiskt sjuka skulle vara "briljanta" & det är fel på samhället (hon kan ju spendera ett tag på psykosavdelning/PIVA/rättspsyk så får vi se) vilket bagatelliserar problemen medans människors liv förstörs av sjukdom. Pga sin status får hon tolkningsföreträde. Vi får väl se om hon ändrar perspektiv; kanske när Reinfeldt får en arbetarlön eller kanske när Klas Lund börjar käka kosher?
      Dessutom använder hon uttrycket "gemene hen", hahahaha åh gode gud bespara mig.
      Då är man verkligen korkad.

      kram kram!

      Radera
    2. Det finns så mycket jag kan svara här.
      Till att börja med böjer jag mig inte för härskartekniker så som "gulligt att" men det var ett fint försök.

      Nu är det ju som så att hon har sin åsikt, vi håller bara inte med.
      Hon kanske inte har all fakta men hon kommer verkligen inte ta in den genom att få personliga påhopp kring sitt intellekt.

      Peppa, stötta och informera istället för att trycka ner individer så kommer du längre i livet.

      Ha det fint.

      Radera
  4. Sjukt bra skrivet, jag håller helt med dig! Kram!

    SvaraRadera
  5. Jag håller med och tycker hon sprider mer fördomar än vad hon öppnar tabut. Fattar inte varför hon får hålla i hjärnkolls konto på twitter?? På uppdrag av staten? En kan maila dem och tala om vad man tycker om det om en vill.

    SvaraRadera
  6. Bra där!! Heja dig, fortsätt på din väg! Blir så trött på folk som tror en behöver ha klapp på huvudet så fort en pratar om sina svårigheter och problem.
    För mig handlar det om just det, att man ska kunna prata om psykisk ohälsa på ett sätt där man slipper sätta varken sig själv eller mottagaren i någon offerroll. Eller att kategoriseras, som en med psykisk ohälsa vs. "normal". Det finns inget vi och dom, det finns bara alla vi i olika former. Så fort någon bryter ett ben blir personen i fråga inte stämplad som en med fysisk ohälsa.
    För att komma dit, behöver vi just prata. Våga fråga. Våga berätta.

    SvaraRadera