Vi tågar genom ett soligt göteborg. Skanderar kampsånger. Tror på samma sak. Hoppas på ett tryggare samhälle. Drömmer om allas lika värde. Och uppfyllda av gemenskapen hamnar hennes hand i min och sen släpper vi inte taget. Det har tagit fem år. Nya människor. Andra relationer. Men nu vilar hennes hand i min och vi släpper inte taget för jag vet att det är henne jag har väntat på i hela mitt liv.
Finfina tjejer!
SvaraRaderaSå fint skrivet!
SvaraRadera